Nu är jag hemma i Stockholm igen.
Om det känns bra, om jag saknat det?
- inte det minsta.
Kände hur ångesten kom som en käftsmäll
när jag insåg att det bara var 40min kvar
innan jag stod i den stora staden igen.
Staden som livnär sig på ångest,
gatorna jag aldrig önskas se igen.
Men min vackra Melina mötte mig på perrongen.
Genom hennes glittrande andetag tog jag
mig genom stan och enda hem.
Sitter och laddar upp nyårsbilderna nu
bättre sent än aldrig.
Stackars mamma har brutit handleden
Så ska hjälpa henne lite nu.
MYSKVÄLL hos kim står på schemat
och det ser ut som om många
fina bekanta ansikten kommer dyka upp.
hejdå.
1 kommentar:
Hallå, jag saknar din blogg :(
Skicka en kommentar